Nyhet: 2019-11-20
Foto: Wouter Visch
Det finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I en ny avhandling undersöks de bästa förhållanden för att hållbart kunna odla brunalgen sockertare.
De negativa miljöeffekterna från algodling är mycket begränsade, särskilt jämfört med andra typer av vattenbruk. Det visar studier från försök i en två hektar stor testodling i Kosterhavet. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Wouter Visch, som har studerat brunalgen sockertare, Saccharina latissima.
– Snarare kan en makroalgodling vara fördelaktig ur miljösynpunkt genom positiv inverkan på bottenfaunan. Och algernas upptag av näring kan motverka övergödning. Bara för vissa kulturella ekosystemtjänster, kopplade till friluftsliv och estetiska värden, finns det troligen en liten negativ effekt, säger Wouter Visch.
Att välja en lämplig odlingsplats är avgörande för att etablera och utveckla en väl fungerande makroalgodling, enligt studierna.
– Mina resultat tyder på att det finns variationer i näringsupptag och tillväxt beroende på växtplats. I mer exponerade odlingslägen minskade mängden påväxtorganismer men också algernas tillväxttakt. Det visar att vindar och vågor är viktiga faktorer vid valet av odlingsplats.
För en framgångsrik odling behövs baskunskaper om populationsstruktur och genetisk variation hos arten i fråga.
Wouter Visch har undersökt detta hos sockertare med hjälp av dna-sekvensering. Resultaten visade att det finns lokalt anpassade delpopulationer av sockertare längs svenska västkusten. Samtidigt är det genetiska utbytet mellan dessa tillräckligt för att bilda en väl sammanhängande så kallad meta-population.
– Att skydda och bevara genetisk mångfald är viktigt inte bara på land utan också i havsmiljön, och det har en avgörande betydelse för en framgångsrik algodlingsindustri.
För att lagra och bevara genetisk variation hos algerna kan djupfrysning av sockertarens mikroskopiska livsstadium (gametofyt) vara en lämplig metod, enligt studierna.
– Upptinade gametofyter kan sedan användas som utsäde i odling eller i ett växtförädlingsprogram, säger Wouter Visch.
I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje.
– Potentialen för att odla alger på ett hållbart sätt längs svenska västkusten är väldigt stor, men tyvärr bromsas utvecklingen av nuvarande lagstiftning, säger Wouter Visch.
Kontakt:
Wouter Visch, Tjärnö Marina Laboratorium, Göteborgs universitet wouter.visch@marine.gu.se, tel 0766-229 607
Alternativt:
Göran Nylund, Tjärnö Marina Laboratorium, Göteborgs universitet goran.nylund@marine.gu.se, , 031-786 9675, 0766-229675
Avhandlingens namn: Sustainable Kelp Aquaculture in Sweden
Länk till avhandlingen>>
Handledare: Henrik Pavia och Göran Nylund
Foto: Wouter Visch
Artikeln publicerades först på: science.gu.se
[2023-12-14] Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Väst startar vid årsskiftet sin nya gemensamma samverkansarena Wexsus - West Sweden Nexus for Sustainable Development. Den nya samverkansarenan ska arbeta i nära samverkan med Västra Götalandsregionen och andra samhällsaktörer kommer bjudas in för att utveckla partnerskap. Wexsus syfte är att utbyta kunskap för att tillsammans kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV, upphör som organisation vid årsskiftet och uppgår då med sin verksamhet i Wexsus.
[2023-10-05] Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Högskolan Väst söker föreståndare till en ny gemensam västsvensk arena för hållbar utveckling. Den nya verksamheten är en vidareutveckling av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) och förväntas starta 1 januari 2024.
[2023-09-04] Chalmers har avsatt 750 000 SEK för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024. Utlysningen för 2024 är nu öppen.
[2023-08-17] För tredje året i rad deltar Urban Futures på Frihamnsdagarna. Fredagen den 1 september gästspelar Urban Lunch-time på Frihamnsdagarna som Urban Fika-time. Ämnet som diskuteras är hur prototyper kan hjälpa oss gå från ord till handling för stadens gemensamma platser.
[2023-06-22] Den 19-20 juni träffades samtliga åtta parter från akademi och praktik inom Forskarskolan Just Transitions i Linköping för en kick-off. Forskarskolan ska bygga kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext.
