Nyhet: 2020-07-30
Genom att grundförstärka sjöbotten med ett nät gjort på potatisskal kan förutsättningarna för att ålgräs ska rota sig öka betydligt. Det visar försök som gjorts av en internationell grupp forskare, bland annat från Göteborgs universitet. Metoden kan bidra till att motverka utarmningen av kustnära ekosystem.
För att efterlikna naturens egna processer har forskargruppen konstruerat kvadratmeterstora nät av potatisskal. Näten har sedan placerats dels i sediment på ålgräsängar och dels i tidvattenområden. Näten hjälpte till att binda bottnarna mot påverkan från strömmar, vågor och tidvatten och gav på så vis nyplanterade växter chans att rota sig.
– Nära nog hundra procent av nyplanteringarna överlevde, säger Eduardo Infantes vid Kristinebergs marina forskningsstation och en av forskarna i gruppen.
Det här är mycket bättre resultat än vad vanlig återplantering, utan något som stabiliserar botten, ger.
– Förutom att rota sig bättre förökade sig också plantorna mer med vår metod än vanlig återplantering, säger Eduardo Infantes.
– Plantering utan nät kan fungera i vikar med liten vågexponering, men plantering i vågutsatta områden kan vara utmanande och där kommer näten att göra restaureringar mer framgångsrika.
Eftersom näten är gjorda av nedbrytbart material försvinner de av sig själva efter några år och bottnen där de använts blir helt återställd. Forskargruppen har gjort försök på ålgräsängar vid Sveriges västkust och i Västindien, samt på tidvattenområden i Nederländerna och Florida.
Kustområden är viktiga ekosystem för bland annat fiskreproduktion. På många håll i världen utarmas dessa, av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar, och att återställa dem blir allt viktigare för att skapa långsiktigt hållbara miljöer.
Den här nya metoden kan effektivisera det arbetet. Eftersom långt fler plantor rotar sig och dessutom förökar sig bättre jämfört med traditionell återplantering, krävs färre plantor för samma yta med den nya metoden. Problemet är att få näten på plats.
– Bäst fungerar det i tidvattenområden, där man under ebb kan använda traktor, säger Eduardo Infantes.
– Som ett nästa steg vill vi testa metoden i områden där kusterosion är problematisk, som i Skåne. Där kan den bidra till att stabilisera sanden så att strandväxter får bättre möjlighet att växa. När de har etablerat sig kommer de att skydda kusten från erosion, säger Eduardo Infantes.
Mer info
Videoanimering om försöken: https://youtu.be/EtsXZyJ0YEI
Artikel om studien, publicerad i forskningstidskriften Nature Communications: https://www.nature.com/articles/s41467-020-17438-4
Forskningsgruppen koordineras från Radboud University i Nederländerna.
Kontakt: Eduardo Infantes, eduardo.infantes@marine.gu.se, 0766-229567
[2023-12-14] Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Väst startar vid årsskiftet sin nya gemensamma samverkansarena Wexsus - West Sweden Nexus for Sustainable Development. Den nya samverkansarenan ska arbeta i nära samverkan med Västra Götalandsregionen och andra samhällsaktörer kommer bjudas in för att utveckla partnerskap. Wexsus syfte är att utbyta kunskap för att tillsammans kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV, upphör som organisation vid årsskiftet och uppgår då med sin verksamhet i Wexsus.
[2023-10-05] Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Högskolan Väst söker föreståndare till en ny gemensam västsvensk arena för hållbar utveckling. Den nya verksamheten är en vidareutveckling av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) och förväntas starta 1 januari 2024.
[2023-09-04] Chalmers har avsatt 750 000 SEK för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024. Utlysningen för 2024 är nu öppen.
[2023-08-17] För tredje året i rad deltar Urban Futures på Frihamnsdagarna. Fredagen den 1 september gästspelar Urban Lunch-time på Frihamnsdagarna som Urban Fika-time. Ämnet som diskuteras är hur prototyper kan hjälpa oss gå från ord till handling för stadens gemensamma platser.
[2023-06-22] Den 19-20 juni träffades samtliga åtta parter från akademi och praktik inom Forskarskolan Just Transitions i Linköping för en kick-off. Forskarskolan ska bygga kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext.
