Nyhet: 2018-09-18
Granskog på dikad torvmark i Skogaryd.
Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden. Plantering av sälg eller rörflen skulle dessutom även ge större ekonomiska förtjänster än nuvarande skogsbruk, visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
Skogsbruk på dikade torvmarker är en stor källa till växthusgasutsläpp.
– Om vi slutar att rensa diken och istället dämmer upp vatten skulle nedbrytningen av markens torvlager minska betydligt. säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt hur en förändrad markanvändning påverkar balansen av växthusgasflöden i ekosystemen, från produktion av granskog till produktion av bioenergigrödor eller omställning till våtmark.
Forskningsstudien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology, visar hur mycket det går att minska växthusgasutsläpp från den dikade torvmark som nu används för virkesproduktion.
– Vi har räknat ut att dikad näringsrik torvmark med skog, som utgör cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark, avger 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter från nedbrytning av organiskt material i marken. Utsläppen från vägtrafiken är ungefär lika stora, 17 miljoner ton. Vår studie visar att marken måste göras blötare för att få ner utsläppen och att det då går att antingen odla bioenergigrödor på den eller låta den återgå till våtmark, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Enligt forskningsstudien kan sälg och rörflen växa lika bra som gran även om marken görs blötare. 
Ju våtare marken är ju mindre torv bryts ner. Jämfört med gran minskar torvnedbrytningen med hälften om sälg odlas, med 75 procent om rörflen odlas och med 85 procent om skogsmark återställts till våtmark.
Studien visar att påverkan på klimatet blir minst om markvattennivån är på mellan tio och 20 cm djup, räknat från markytan.
Forskarna använde mätdata från forskningsstationen Skogaryd, mellan Uddevalla och Vänersborg, där granskog växer på dikad näringsrik torvmark, och beräknade med hjälp av en modell växthusgasbalanser i mark och vegetation över 80 år.
Genom en ekonomisk kostnads-nyttoanalys över en skogsrotation på 80 år fann forskarna att med ett lågt koldioxidpris blir klimatkostnaden i samma storlek som markägarens förtjänst från skogen.
– Och om man bara ser till markägarens förtjänst så blir den dubbelt så stor från sälg och rörflen jämfört med granskog. Så även utan samhällets stöd borde det vara självklart att göra marken våt och odla bioenergigrödor, säger Åsa Kasimir.
Hennes slutsats är att det måste till en förändrad markanvändning på dränerad näringsrik torvmark.
– Nu när det finns mycket avverkningsmogen skog på dessa marker bör man inte återplantera skog utan göra marken blötare och välja en produktion eller naturtyp som är bättre hållbar och som inte förbrukar markens torv, säger Åsa Kasimir.
Artikelns namn: Land use of drained peatlands: greenhouse gas fluxes, plant production and economics. Författare: Åsa Kasimir, Hongxing He, Jessica Coria, Anna Nordén.
Kontakt:
Åsa Kasimir, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
asa.kasimir@gu.se, telefon: 031- 786 19 60 , mobil: 0704- 91 13 61
Twitter, @AsaKasimir
Foto:
Bild 1: Granskog på dikad torvmark i Skogaryd.
Bild 2: Åsa Kasimir, fotograf Ebba Klemedtsson.
Artikeln publicerades först på: science.gu.se
[2023-12-14] Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Väst startar vid årsskiftet sin nya gemensamma samverkansarena Wexsus - West Sweden Nexus for Sustainable Development. Den nya samverkansarenan ska arbeta i nära samverkan med Västra Götalandsregionen och andra samhällsaktörer kommer bjudas in för att utveckla partnerskap. Wexsus syfte är att utbyta kunskap för att tillsammans kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV, upphör som organisation vid årsskiftet och uppgår då med sin verksamhet i Wexsus.
[2023-10-05] Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Högskolan Väst söker föreståndare till en ny gemensam västsvensk arena för hållbar utveckling. Den nya verksamheten är en vidareutveckling av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) och förväntas starta 1 januari 2024.
[2023-09-04] Chalmers har avsatt 750 000 SEK för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024. Utlysningen för 2024 är nu öppen.
[2023-08-17] För tredje året i rad deltar Urban Futures på Frihamnsdagarna. Fredagen den 1 september gästspelar Urban Lunch-time på Frihamnsdagarna som Urban Fika-time. Ämnet som diskuteras är hur prototyper kan hjälpa oss gå från ord till handling för stadens gemensamma platser.
[2023-06-22] Den 19-20 juni träffades samtliga åtta parter från akademi och praktik inom Forskarskolan Just Transitions i Linköping för en kick-off. Forskarskolan ska bygga kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext.
