Nyhet: 2019-01-11
Globala miljöproblem kan hanteras med hjälp av styrmedel som koldioxidskatter, bygg- och tekniknormer och stöd till ny teknik, men frågan är komplex och flera miljöproblem måste adresseras samtidigt för att nå optimal effekt. Därför krävs också att olika forskningsområden samarbetar för att hitta lösningar. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften Nature Sustainability.
De stora miljöproblemen är globala, långsiktiga och osäkra. De är också sammankopplade med varandra och måste därför analyseras tillsammans för att hitta lösningar som ger synergier och för att undvika styrmedel löser ett problem men förvärrar andra.
– Det är ju inte hållbart om man förvärrar problem med biodiversitet eller vitala kretslopp för vatten eller näringsämnen bara för att man försöker lösa exempelvis ett klimatproblem, kanske genom en massiv och felriktad skogspolitik, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till artikeln.
Jorden befinner sig i ”Antropocen” – en tid då många avgörande variabler för planeten styrs av människan, och våra aktiviteter och konsumtionsmönster riskerar att överskrida de planetära gränserna. Det leder till global uppvärmning, ändrat klimat, försurning av världshaven, utrotning av biodiversitet och många andra globala miljöproblem.
– Det finns tydligt vetenskapligt stöd för att vi äventyrar hela planetens stabilitet. Den stora utmaningen är att erkänna att vi behöver nya ekonomiska styrmedel för att hantera risker för oåterkalleliga globala förändringar som skulle avgör framtiden för alla generationer av människor på jorden, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och direktör för Postdam institutet för forskning om klimateffekter i Tyskland, och medförfattare till artikeln.
– Biologer, fysiker och andra naturvetare ser och analyserar förändringarna, och är oftast de som skriver om planetära gränser och Antropocen. Samhällsvetare är experter på hur samhället och ekonomin fungerar, och båda kunskaperna behövs för att kunna föreslå lösningar som är effektiva och politiskt genomförbara. Därför behövs ett samarbete mellan ekonomer, samhällsvetare och naturvetare för att diskutera lösningar, säger Thomas Sterner.
– Antropocen är en helt ny epok i människans och jordens utveckling. Det är oerhört viktigt att justera styrmedlen och kombinera dem på nya sätt så att de är anpassade till företeelser som blir alltmer aktuella nu, till exempel risken för kollaps av vissa naturresurser, så kallade ”tipping points”, eller att människans aktiviteter kan ha fördröjd påverkan på miljön, säger Anne-Sophie Crépin vid Beijerinstitutet och en av medförfattarna till artikeln.
Att hitta effektiva lösningar är förstås viktigt, men fördelningspolitiska effekter och politisk genomförbarhet är också aspekter som måste beaktas mycket noga när styrmedel designas och väljs.
– Målet med vår forskning och med artikeln är att bidra till en bättre politik i hela världen för att bekämpa de stora miljöproblemen. Ett första steg skulle kunna vara en global överenskommelse om att alla utsläpp av klimatgaser måste innebära en kännbar kostnad för den som orsakar utsläppen, säger Thomas Sterner.
I december 2016 samlade Thomas Sterner 25 internationella miljöforskare på Handelshögskolan i Göteborg för workshopen ”Policies for Planetary Boundaries”. Två av de centrala deltagarna var Johan Rockström och Will Steffen, båda knutna till Stockholm Resilience Centre och huvudförfattare till flera stora artiklar om Planetary Boundaries. Frågorna forskarna ställde sig var ”Vilka ekonomiska och politiska åtgärder behöver vi för att klara av de globala miljöutmaningarna?” och ”Vad kan naturvetare lära av ekonomer och vice versa?”. Resultatet blev artikeln ”Policy design for the Anthropocene” som nu publicerats i Nature Sustainability.
Thomas Sterner och Johan Rockström i samband med workshopen 2016.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1377, 0708 163306, thomas.sterner@economics.gu.se
Anne-Sophie Crépin, docent i miljöekonomi, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Stockholm Resilience Centre.
08-673 95 40, annesophie.crepin@beijer.kva.se
Artikeln publicerades först på: www.handels.gu.se
[2023-12-14] Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan Väst startar vid årsskiftet sin nya gemensamma samverkansarena Wexsus - West Sweden Nexus for Sustainable Development. Den nya samverkansarenan ska arbeta i nära samverkan med Västra Götalandsregionen och andra samhällsaktörer kommer bjudas in för att utveckla partnerskap. Wexsus syfte är att utbyta kunskap för att tillsammans kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV, upphör som organisation vid årsskiftet och uppgår då med sin verksamhet i Wexsus.
[2023-10-05] Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Högskolan Väst söker föreståndare till en ny gemensam västsvensk arena för hållbar utveckling. Den nya verksamheten är en vidareutveckling av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) och förväntas starta 1 januari 2024.
[2023-09-04] Chalmers har avsatt 750 000 SEK för att stötta ett brett engagemang av Chalmersforskare inom Urban Futures. Satsningen pågår 2020-2024. Utlysningen för 2024 är nu öppen.
[2023-08-17] För tredje året i rad deltar Urban Futures på Frihamnsdagarna. Fredagen den 1 september gästspelar Urban Lunch-time på Frihamnsdagarna som Urban Fika-time. Ämnet som diskuteras är hur prototyper kan hjälpa oss gå från ord till handling för stadens gemensamma platser.
[2023-06-22] Den 19-20 juni träffades samtliga åtta parter från akademi och praktik inom Forskarskolan Just Transitions i Linköping för en kick-off. Forskarskolan ska bygga kunskap och kompetens kring hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas i en lokal kontext.
